Shakkiruno

Seuraava löytyi suomenruotsalaisen runoilijan Hjalmar Procopén (1868-1927) runokokoelmasta Diktarhemmet (1924) .

Ett parti schack

Min gamle vän var gäst hos mig. Vi ställde
de vita och de svarta upp till slag.
Jag greps av storhetsyra strax - här gällde
att göra Morphy'skt djärva snilledrag!

Jag släppte sorglöst springarn ut i ringen,
den gjorde snedsprång likt en ung pegas.
Då grep min vän den faderligt i vingen
och drog ett bloss och rörde på sitt glas.

De föllo mina pjäser, en i sänder,
min dröm om mästerskap var snart förbi.
Min kung stod blottad som kung Karl vid Bender,
men stred alltjämt för spelets poesi.

Min gamle vän var listig som den onde
och spelade mig många fula spratt.
Sist kröp en liten opoetisk bonde
och tog min drottning, sade schack - och matt.

Jag satt förintad, då vi slutat spelet
och våra dockor bäddats ner i frid.
Då sa min vän: "ja, ser du, hela felet
var, att du ej rockerade i tid.

Lägg det på minnet: alltid först rockera
förrän man gör sig färdig till aktion.
Det går på tok, vadhelst man må planera,
om ej man har en tryggad position."

Så drucko vi och språkade omsider
om gamla minnen och om gångna år
och mången vän, som långa tider
fått plikta för en tanklös ungdomsvår...

Ja, kall beräkning från de första dragen!
Min vän har rätt, mitt straff var välförtjänt.
Ty det är spelets lag, att den blir slagen,
som ej rockerar, förrn det är för sent.